Välkommen tillbaka till vardagen!

När terminen startar och alla måsten kommer flygande från höger och vänster är det lätt till att axlarna åker upp och din andning blir kort och grund. Jag har ju flera gånger skrivit om andningens anatomi för att ni ska få ytterligare förståelse för varför det är så mycket bättre att du andas djupt ner ” i magen” och genom näsan tänkte jag denna gång göra ytterligare en djupdykning i hur andningen fungerar.

Diafragman.

Ett andetag börjar med en reflexstyrd anspänning av diafragman. Diafragman är en kupolformad muskel som i sitt avslappnade läge bågnar uppåt mellan bukhålan och lungorna. Ju mer flexibel den är ju mer kan den utvidgas nedåt, desto mer får vi en upplevelse av bukandning.

Prova gärna att lägga en hand på nederkanten av bröstkorgen, andas ut och hålla luften ute så länge du kan! Troligen känner du då hur diafragman bågnar nedåt och luften dras in i lungorna.

Övre luftvägarna.

Så länge du inte är täppt sker intaget av luft bäst genom näsan. Näsgången värmer och fuktar inandningsluften dessutom finns det flimmerhår som renar luften från grövre partiklar.

Bronker och bronkioler.

Luftstrupen delar upp sig i två stora luftvägar som kallad bronker. Varje del går till varsin lunga. Här delar de upp sig i flera förgreningar och bildar ett så kallat bronkträd. För varje delning blir grenarna mindre och mindre. De allra yttersta ”grenarna” kallas för bronkioler och slutar i små lungblåsor, alveoler.

Alveoler och lungor.

Våra lungor består av ca 500 miljoner alveoler, omslutna av stödjevävnad och skyddade av bröstkorgen. Varje alveol är ca 0,2 mm i diameter men deras totala yta är 60-70 kvadratmeter. Runt om alveolerna ligger små, tunna blodkärl som kallas kapillärer. Blodet som passerar genom kapillärerna är syrefattigt, då det har avgett sitt syre till cellerna i kroppen. Däremot bär kroppen på koldioxid som det behöver bli av med. Detta sker genom diffusion,(= en stark koncentration förflyttar sig mot en svagare för att utjämna skillnaden.)

mellan alveolernas och kapillärernas väggar. Koldioxiden från blodet transporteras in i lungblåsorna för att föras ut ur kroppen via utandningsluften. Syret i utandningsluften transporteras från alveolerna ut i blodet, som därmed blir mättat med syre igen och går via hjärtat ut i kroppens celler.

Röda blodkroppar- hemoglobin.

Den av blodets beståndsdelar som är allra mest intressant när vi tittar på andningen, är de röda blodkropparna, som är transportörer av syre. I blodkropparna finns hemoglobin och i hemoglobinet finns järn som hjälper till att binda syret. Har du för lite järn i blodet ger för lite hemoglobin och blodet kan då inte binda tillräckligt mycket syre. Detta tillstånd kallas anemi och gör oss bleka och trötta.

Visst är kroppen fascinerande!

Källa: Friskvårdsmagasinet jan. 2014

Små och stora steg är bra!

Cirkulation är kort sagt livsviktig för våra kroppar. Om vår blodcirkulation försämras eller vårt lymfsystemet cirkulation stagnerar får vår kropp snabbt många problem som både på lång och kort sikt kan få oss att må riktigt dåligt.

Ett exempel: Om du bryter ett ben och blir sängliggande en vecka efter operation kommer du snart upptäcka att du snabbt blir lite matt och ev.lätt yr när du väl ska ta dig upp ur sängen. Detta trots att du ätit och druckit ungefär som vanligt. Är man fysiskt inaktiv ännu längre kan t.ex.liggsår uppstå vilket i huvudsak uppstår av kombinationen dålig cirkulation och kroppen tyngd.

Med tanke på detta är det ju rätt knepigt att vår inneboende “latmask” så gärna övertalar oss att stanna kvar i soffan.

Kort och koncist: Rör på dig!

Du som redan tagit dig över tröskel, äter hälsosamt och rör dig regelbundet kan du sluta läsa här.

Tycker du att träna är urtrist eller har begränsningar i din rörelseförmåga tänk på att t.ex. rörelse till musik också är motion om du rör dig så pass mycket att du blir andfådd.

Att skapa en ny vana sägs i genomsnitt ta tre veckor. Det kan ju kännas som en evighet men när du väl nått ditt mål är  fördelarna är många.

Alla undersökning pekar på att sannolikheten att du ska lyckas med din förändring ökar väsentligt om du tar det i små steg.

Så oavsett om du vill nå vana att gå en rask promenad tre dagar i veckan eller springa ett maraton om ett år så ta det etappvis!

Skriv upp delmål och slut mål på ett snyggt papper.

Berätta för omgivningen om dina delmål så ger du undanflykterna en mindre chans att bestämma.

Samma sak gäller om du vill göra en kostförändring som ska hålla på lång sikt. Ett undantag är socker! Då socker kopplas direkt till vårt belöningssystem och kan vara lika beroendeframkallande som alkohol kan det för en del personer vara omöjligt att minska intaget utan enda lösningen är att sluta äta tvärt och helt.

Här nedan finner du ett antal punkter som kan ge dig den motivation du behöver när de tre veckorna känns som en evighet.

  • Varje dag du håller dig till ditt mål är du värd beröm.
  • Alla som vill förändra något i sitt liv har mindre lyckade dagar.
  • Du är värdefull alla dagar!
  • När förändringen blivit en vana kommer du känna hur din kropp och knopp tackar dig!

Var rädd om dig och ta djupa andetag varje dag!

Suzanne Moquist

Aukt. Andningsterapeut & Cert. Klassisk massör

“Lite mycket nu” för länge?

Att du då och då blir stressad tillhör livet och kan till och med vara uppiggande.
Men som du säkert vet så säger all läkarvetenskapen och forskning att längre perioder av stress utan återhämtning är skadligt.
Vissa människor skryter gärna med att de har mycket att göra och vill på det sättet påskina att de är väldigt eftersökta. Men min erfarenhet är att de riktigt yrkesmässigt framgångsrika människorna ser till att ha “luft i kalendern” därför att de vet att de mår bra av det och mår de bra är de mer effektiva, dessutom har de råd att ha det så.
Är det inte dags att ta vardagspauserna på allvar!?
Kan 2018 bli det år då alla slutar ta med sig arbetet hem via datorn eller mentalt?
Blir det 2018 standard med minst en halvtimme friskvård per person och månad på alla arbetsplatser?
Inget av detta är omöjligt men för att nå det målet behöver vi alla hjälpas åt!

Hur kan du och jag göra?
De flesta i västvärlden upplever att vardagen styrs av yttre faktorer såsom arbete, studier, barnens aktiviteter. Att vara arbetssökande eller långtidssjukskriven är också situationer där det är lätt att känna sig maktlös och stressad.
Då känslan av negativ stress oftast kommer ur känslan av brist på kontroll kan det löna sig att:
• Sätt dig med penna och papper och gör ett schema för dagen/ veckan. Ta med både det måste göra och de pauser du behöver för att må bra. Ett tips är att vi enligt nyligen framtagen forskning fattar bäst beslut när vi nyligen ätit! ( Att småäta fungerar dock inte.)

Vad pausen består i är helt upp till dig men har du suttit still – gör något fysiskt. Har du jobbat med kroppen – ligg eller sitt ner när du tar din paus. På så sätt får din kropp och hjärna omväxling och tydliga markeringar om när det är vila och när det är arbete. Detta gynnar oss på alla plan!

• Belöna dig när du avslutat något! På detta sätt markerar du för dig själv att du klarade det du satt dig att göra vilket alltid är bra.
• Tänk gärna på att om du försökt att göra något, gjorde ditt bästa men inte nådde till målet är du också värd en belöning! Även här är det helt upp till din fantasi vad belöningen består av. Är du sugen på att få in dig på nyttigare val är detta ett utmärkt tillfälle. En fin skål med god fruktblandning eller 15 min. meditativ vila kan vara en toppen belöning!

Lycka till!
Suzanne