Välkommen tillbaka till vardagen!

När terminen startar och alla måsten kommer flygande från höger och vänster är det lätt till att axlarna åker upp och din andning blir kort och grund. Jag har ju flera gånger skrivit om andningens anatomi för att ni ska få ytterligare förståelse för varför det är så mycket bättre att du andas djupt ner ” i magen” och genom näsan tänkte jag denna gång göra ytterligare en djupdykning i hur andningen fungerar.

Diafragman.

Ett andetag börjar med en reflexstyrd anspänning av diafragman. Diafragman är en kupolformad muskel som i sitt avslappnade läge bågnar uppåt mellan bukhålan och lungorna. Ju mer flexibel den är ju mer kan den utvidgas nedåt, desto mer får vi en upplevelse av bukandning.

Prova gärna att lägga en hand på nederkanten av bröstkorgen, andas ut och hålla luften ute så länge du kan! Troligen känner du då hur diafragman bågnar nedåt och luften dras in i lungorna.

Övre luftvägarna.

Så länge du inte är täppt sker intaget av luft bäst genom näsan. Näsgången värmer och fuktar inandningsluften dessutom finns det flimmerhår som renar luften från grövre partiklar.

Bronker och bronkioler.

Luftstrupen delar upp sig i två stora luftvägar som kallad bronker. Varje del går till varsin lunga. Här delar de upp sig i flera förgreningar och bildar ett så kallat bronkträd. För varje delning blir grenarna mindre och mindre. De allra yttersta ”grenarna” kallas för bronkioler och slutar i små lungblåsor, alveoler.

 

Alveoler och lungor.

Våra lungor består av ca 500 miljoner alveoler, omslutna av stödjevävnad och skyddade av bröstkorgen. Varje alveol är ca 0,2 mm i diameter men deras totala yta är 60-70 kvadratmeter. Runt om alveolerna ligger små, tunna blodkärl som kallas kapillärer. Blodet som passerar genom kapillärerna är syrefattigt, då det har avgett sitt syre till cellerna i kroppen. Däremot bär kroppen på koldioxid som det behöver bli av med. Detta sker genom diffusion,(= en stark koncentration förflyttar sig mot en svagare för att utjämna skillnaden.)

mellan alveolernas och kapillärernas väggar. Koldioxiden från blodet transporteras in i lungblåsorna för att föras ut ur kroppen via utandningsluften. Syret i utandningsluften transporteras från alveolerna ut i blodet, som därmed blir mättat med syre igen och går via hjärtat ut i kroppens celler.

 

Röda blodkroppar- hemoglobin.

Den av blodets beståndsdelar som är allra mest intressant när vi tittar på andningen, är de röda blodkropparna, som är transportörer av syre. I blodkropparna finns hemoglobin och i hemoglobinet finns järn som hjälper till att binda syret. Har du för lite järn i blodet ger för lite hemoglobin och blodet kan då inte binda tillräckligt mycket syre. Detta tillstånd kallas anemi och gör oss bleka och trötta.

 

Visst är kroppen fascinerande!

 

 

Källa: Friskvårdsmagasinet jan. 2014

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *